Varje kår har en egen stab, och underordnade staben finns ett antal officerare och underofficerare. Dessa officerers rang avgör hur många rotar de för befäl över.

Den underofficer som för befäl över en rote och tillika är tilldelad den lägsta rangen kallas för fanjunkare, över fanjunkaren finner vi fänriken, som befaller över två-tre fanjunkare och således två-tre rotar. Över fänrikar finns löjtnanter, den första officersgraden, som befaller över två till tre fänrikar och därför fyra-sju rotar. Nästa grad kallas kapten. Kaptenen för befäl över två till tre löjtnanter och således mellan 8 och 15 rotar. Över kapten kommer majorerna, som befaller över två till tre kaptener och minst 16 rotar. Över majorerna finner vi översteparet själva, som för befäl över en hel kår och endast svarar inför väblarna från militärdepartementet.

Bland vanliga soldater finns det två ranger undantaget rekryt och menig: korpral och furir. Men korpral och furir är inga befälsgrader, de ska istället ses som hedersbetygelser eller veterangrader. Den enda skillnaden mot meniga är att man som korpral, följt av furir, har aningen högre sold samt längre årlig permission. Korpral blir man automatiskt efter att man skrivit på sitt andra kontrakt, och furir efter att man avslutat sitt tredje kontrakt. Soldater som visar sig duktiga kan även stiga i graderna under en kontraktstid, men det är ovanligt att någon når furirs grad under sitt första kontrakt. När man blivit furir kan man ansöka om tjänst som fanjunkare.

Fanjunkartjänsten är ett yrke och inte ett soldatkontrakt. man kan säga upp sig när man vill och lönen är betydligt mycket högre, i gengäld så måste man stå för sin egen utrustning, man måste däremot fortfarande bära uniform när man befinner sig i tjänst.

Fanjunkarna för befäl över en rote var och är därför ansvariga för soldaternas hälsa och utrustning. Är soldaterna i dåligt skick vid inspektion är det fanjunkaren som får stå ansvarig - vid upprepade misstag kan fanjunkaren bli avskedad. Ofta är fanjunkaren högsta befäl på plats eftersom rotarna oftast är utspridda över reviret, detta gör att denne i fredstid sköter de flesta löpande besluten. I krigstid är det däremot ovanligt att en rote är ensam, således finns det oftare högre befäl som tar besluten.