I Riket firas ett antal olika högtider varje år. Gemensamt för dem är att de är tider för fest och gamman, med mycket uppsluppenhet och glädje där religionen har en framträdande plats. På de flesta av festdagarna äts ”fyran”, Alernas traditionella festmåltid. Det dricks också mycket öl, mjöd och cider, och i städerna även sprit. Ordaves präster ser gärna att sina troende är gudsfruktiga människor som arbetar hårt och följer prästernas påbud till vardags, men när högtiderna tar plats ser prästerna gärna att folket festar och glömmer det hårda och strävsamma slitet ett tag, för att bättre orka med vardagen.

Eldens roll i den Alerska festtraditionen är stor. Den symboliserar ljuset, och Ordaves värme som håller människorna samman. Den står också för boets gemenskap och värme och tros även hålla oknytt och troll borta från familjen. När någon dör så kremeras kroppen, eftersom askan då kan stiga till himlen och guds bo.

Vår
Ljusets afton är den dag då man firar ljusets återkomst efter vintern, aftonen infaller ofta tidigt i april. Veckan innan aftonen kallas för upptakten och är en tid då det tänds ljus, berättas sagor och barnen far runt bland gårdarna och ställer till med bus. Upptakten börjar på måndagen och slutar på fredagen med Ljusets afton. Under aftonen äts fyran inom gårdarna varefter bygden samlas på en gemensam plats, ofta en allmänning eller ett berg i närheten. Där tänds en stor eld och folket sjunger och dricker varandra till välgång och ber till Ordaves. Symboler för saker man önskar bli av med från förra året kastas i elden, kanske rutten halm för bättre skörd året efter. Prästerskapet är givetvis med vid festligheterna och har hand om de ceremoniella delarna.

Fejarveckan firas i slutet på april och är an vecka av hårt arbete då ens bo skall bli rent och städat inför sommarens ankomst. Det är en vecka där det traditionellt äts enklare mat, soppor och enkla grytor, för att symbolisera att all ens energi läggs på den viktiga städningen och reparationerna av saker som gått sönder under vintern. Veckan avslutas med en stor fest där fyran äts, sånger sjungs och Ordaves hyllas.

Sommar
Premiären kallas första helgen på sommaren då det anses tillräckligt varmt för att bada. Denna tradition skiljer sig således ofta från gård till gård, ofta tar den dock plats i början av juni. Vid premiären samlas familj och vänner vid närmsta badbara vatten för att där avnjuta en härlig dag med medhavd mat, dryck och ett bad med mycket skrikande och plaskande.

Sädesärlans afton är en fest som hålls i början av juni. Det är en fest med mat och dryck och gemenskap. Under dagen knyter bygden ihop ett stort bo av grenar och blommor, som till kvällen hissas upp i ett träd. I boet lägger man små gåvor för att visa vad man önskar till nästa sädesärlans afton. Gryn för goda skördar, eller kanske en liten socka för att få barn.

Midsommar firas första juli för att fira ljusets seger över mörkret. En stor fest med intagning av fyran då stora eldar tänds, gärna nere vid sjökanterna. Sedan festas det hela natten.

Tacksamhetens afton hålls i slutet på augusti. Det är precis som de flesta alerska högtider en tid för fest, ofta med mycket fisk som mat. Man ska tänka tillbaka på sommaren och vara tacksam över Ordaves skyddande vingar som gett oss denna vackra värld.

Höst
Visthusbodarna fulla firas i oktober, när maten för vintern är undanstuvad och sorterad. Festen ska traditionellt hållas för att fira att vintern kommer bli lugn och säker och att det finns mat så det räcker. Dock brukar det bli så att det blir en stor fest om det varit ett bra år, och en mycket knapp fest om året var knapert.

Vinter
Braskväll firas i december, och är familjens, boets, högtid. Då samlas nära och kära till stillsam fest i gårdarna, för att sedan samlas runt brasorna, och jaga bort kylan ur kropp och själ med te, pipa och sagor.

Midvinter firas i slutet på december för att fira det nya årets ankomst samt önskan om vårens återkomst. Då är alla vakna sent, och stora brasor tänds mot himlen.