Duvköpings Kår
Om Kåren
Sedan upprättandet av det Granländska arméväsendet för flera hundra år sedan har försvaret av landets huvudstad Duvköping haft mycket hög prioritet. Duvköpings kår har i alla tider varit en kår bland kårerna, som kunnat uppvisa både träning och utrustning som sträcker sig en bra bit utöver den vanliga reguljära armén. Rekryteringen görs inte enbart bland Duvköpings befolkning, utan även ifrån andra kårer runt om i Granland, där soldater kan ansöka om omplacering till huvudstaden. Intagningskraven är långt mycket högre än den vanliga arméns, vilket lett till att endast de dugligaste soldaterna tjänstgör i Duvköping. Förutom att vara mycket skickliga soldater uppvisare Duvköpings kår den stoltaste Granländska patriotism och kärlek för fosterlandet som står att finna i hela landet, den Granländska andan gör sig ständigt påmind genom dessa fantastiska individers gärningar, och inspirerar de granländska soldaterna till stordåd.
I fredstid används kårarna, precis som resten av Granlands soldater, som stadsvakter i Duvköping. kårarna är kända för deras starka tag emot brottsligheten, och det är tack vare detta som brottsligheten i Duvköping hålls på en sådan låg nivå. Tack vare deras duglighet blir soldaterna i kårarna belönade med mat och logi av hög klass, och en sold som är nästan det dubbla av en vanlig reguljär soldat. Dessvärre har detta resulterat i en brist på respekt för resten av den reguljära armén, och det förekommer en hel del konflikter mellan kårarna och de övriga kårerna. Kårarna anser sig vara bättre på alla sätt och vis än de vanliga soldaterna vilket fruktansvärt ofta leder till bråk och handgemäng, där kårarna har fördelen att de oftast får rätt av officerarna i efterhand. En betydelsefull del av människorna som tjänstgör i kåren är sedan tidigare adliga, även de vanliga soldaterna, och det är därför vanligt att även vanliga soldater innehar graden Fanjunkare.
Duvköpings nuvarande Överstepar är Överste Jakob Stålvinge Hjalmarsson Vråk och Överste Hanna Guldnäbb Karinsdotter Vråk. Herr Vråk är en av de bästa taktiker som Granland skådat, han har tjänstgjort sex år i Västhem åt en av de furstar som Granland stödjer och är ansvarig för många segrar i det landet. Fru Vråk är en av de mest framgångsrika talarna i hela Granlands historia, när hon talar till kårarnas soldater är det inte ovanligt att stora delar av staden samlas för att inspireras av hennes ord. Både Herr och Fru Vråk sitter i Södra Granlands riksråd, och är för tillfället stationerade i Näbbeborg, där de leder kriget emot Riket.
Under kriget emot Riket har man i Duvköping varit orolig över att skicka iväg delar av sin kår till Norra Granland, då man var orolig för uppror ifrån stadens fundamentalister. Först efter att kårens förstärkts avsevärt kunde man överväga att skicka iväg delar av kåren till fronten, till de mycket patriotiska kårarnas stora förtret, det dröjde ända fram till Maj 1173 innan de första rotarna kom iväg.
Relationen till Väbelsdepartementet
Under Väbelsdepartementets maktkupp behövdes trupper för att sätta kronan på plats och genomföra reformerna. Dessa soldater bistod Duvköpings Kår med mot ett flertal belöningar i form av pengar och makt inom det nya Granland. Kåren hade redan sedan länge tillbaka varit lojal till nationalstatskonceptet och att de skulle stödja Väblarnas stadskupp kom inte som någon förvåning för någon. Kårens respekt hos den övriga Reguljära armén är stor och med kåren på sin sida var det inga problem för väblarna att ta makten över armén.
Duvköpings Kår och Väbelsdepartementet är i nuläget så ihopsatta i varandra att de av många betraktas som väblarnas egna soldater. Stödet kårare och väblar emellan är välkänt, att de håller varandra om ryggen är knappast något nytt. Det är vanligt att kårare som skadats i strid gör karriär inom departementets led, eller att väblar med ett intresse för fältlivet tar värvning i Duvköpings Kår.
Kårarna har stor insyn i de hemligheter som försiggår inom väblarnas led. Kåren har alltför ofta använts som polisväsende gentemot politiska motståndare som motsatt sig departementets planer. Kårens lojalitet till nationalstaten Granland kan aldrig ifrågasättas, och ibland kan vissa kårare gå så långt att de tillochmed ifrågasätter prästerskapets syfte i världen.
