Den absoluta majoriteten av den Granländska militären består av den reguljära armén, till dessa finns värnpliktsförband, lokala miliser samt gökungar men de betecknas administrativt som en del av Reguljära Armén. Den reguljära armén är stationerad på många platser runt omkring i hela Granland och indelad i så kallade revir; det finns ungefär 140 revir runt om i Granland. Varje revir har en befäst gård eller borg som högkvarter. På denna gård ska det hållas och tränas ett enligt lag fastställt antal soldater, i vissa regioner är det fler soldater än vad som fastslagits, antalet beror på befolkningen i regionen.

De olika reviren är samlade i en kår, med 14 kårer i hela Granland på exakt 10 revir vardera. Kåren leds av ett överstepar som i sin tur är underordnad arméns högsta befäl i antingen norra eller södra Granland. Kårens stab är förlagd i länets största stad som även ger kåren dess namn, exempelvis Kronebos Kår. Staben består av ett överstepar men har ofta tillhörande personal, såsom officerare, taktiker eller väblar.

Storleken på de landområden kårarna patrullerar varierar med länen eftersom man delar upp landet så att varje kår ska innehålla lika många rotar; vanligtvis innehåller en kår ett hundratal rotar men i krigstid tenderar de att bli betydligt fler. Därav leder varje överstepar ungefär lika många soldater, oavsett storleken på kårens geografiska område. Denna indelning kommer utav den granländska lagen som säger att det i samtliga revir skall finnas minst en soldat för var femtionde invånare. Följaktligen är reviren i mer tätbefolkade områden mycket mindre men har lika många soldater, medan reviren i glest befolkade områden är relativt stora.

I Granland räknas soldaterna i rotar, en stridsgrupp på sex till åtta soldater. En rote leds av en fanjunkare, som är den första underofficersgraden. Inom den granländska armen sköts alla uppdrag av rotarna. Om ett uppdrag inte kräver hela roten kan fanjunkaren tilldela en del av roten uppdraget och tillsätter då en av soldaterna till uppdragsbefäl. I fredstid brukar staben sprida ut rotarna över reviret för att täcka upp större ytor..

Alla rotar i ett revir är en del av det revirets fänika och varje fänika har sin egen stab, ofta under befäl av en kapten eller ett kaptenspar med tillhörande stab, ofta smalt bemannad. Den vanligaste fäniksstaben består av kaptenen och en väbel, samt tillhörande logistisk personal, livgarde och adminstrativ personal såsom skrivare eller geografer. Generellt sett är således staben sällan större än en rote.

De granländska soldaterna skriver på kontrakt på 3 år, och efter sin första kontraktstid skriver de sedan på ett till om de vill. Att ha tjänat länge och att ha ”varit inne på många kontrakt” har många fördelar.