Riket är en mycket konservativ teokrati som är baserad på prästerskapet som den styrande delen av samhället. Samtliga officiella ämbeten (även icke-prästliga) utses av Överprästparet i det län ämbetet hör till, nationella ämbeten utses av Exultantparet. I princip men inte som regel så innehas de flesta nationella ämbetena utav ett präst eller överprästpar medan de lokala eller regionala innehas av ett ättepar.

Exultantparet är det högsta beslutande organet inom Riket, de har fullständig makt över allt och alla och väljs på livstid utav Överprästrådet. Överprästrådet, som nästan enbart träffas vid exultantval eller nationella kriser, består i sin tur av varje läns Överprästpar. Överprästparet är det par som styr i något utav Rikets sju län, de har det totala ansvaret för styret av sitt län. Det är däremot väldigt ovanligt att Överprästparet tar hand om det själva, istället delar dom ut ansvaret till ätter eller präster. Överprästparet väljs av länets präster på livstid.

Riket är inte ett feodalt rike. All märk ägs av prästerskapet men får, mot en mindre avgift brukas utav folket. Nästan alla människor på landsbygden arrenderar således sin mark ifrån prästerskapet, och betalar till dem en femtedel av det som marken genererar, så kallad skatt. De människor som inte arrenderar sin mark ifrån prästerskapet är ofta anställda utav en ätt eller rika bönder. Då går de på kontrakt och får lön, lönen betalas ut en gång i kvartalet och består av mat och silvermynt. Dessutom brukar de få bygga sig en boning på arbetsgivarens mark. Även ätter arrenderar mark ifrån prästerskapet, och betalar skatt för den.
Stadsfolk arrenderar även de mark, men betalar betydligt mycket mer för den, eftersom att marken ligger i en stad. Däremot så använder de betydligt mindre mark, vilket gör att slutsumman för deras skatt blir ungefär densamma.

Rikets skatt används framförallt för att avlöna prästerskapet samt nationella och lokala ämbeten (exempelvis är postverket i Riket näst intill gratis att använda för folket) men även för att bekosta delar utav den utbildning som prästerskapet håller i, det mesta får folk dock bekosta själva. Därtill håller prästerskapet i många samhällsfrämjande verksamheter, exempelvis soppkök och fattigstugor för de sämre lottade. Rikets vägnät är med hjälp av skatten väl utbyggt och underhållet. Det vore dock lögn att säga att ingenting av skatten går till fina kläder, saker och boningar för överprästpar och andra höga titlar inom prästerskapet.

Prästerskapet
I Riket är det vanligt att man delar in styret av landet enligt det himmelens och jordens principer. Himmelens folk, prästerskapet, tar de viktiga besluten och bekymrar sig om det själsliga. Medan jordens folk, ätterna, lyder och verkställer prästerskapets beslut samt bekymrar sig om det jordsliga. Exempelvis ser vi detta i det juridiska. Prästerskapet sköter domstolsväsendet i landet och dömer ut straff för brottslingar, däremot är det borgmästarparet i varje län som är ansvariga för vakthållning, gardestrupper, fånghålor samt verkställandet av domarna.

Prästutbildningen påbörjas som lärling till ett prästpar, när de sedan anses vara färdigutbildade gifter de sig med en annan prästlärlingar och vigs då till präster i Guds och Rikets namn. De som är av ätt avsäger sig sin titel, men banden till sin gamla ätt är förstås fortfarande starka. Överprästparen och Exultantparet har sina bon, men de flesta prästpar vandrar runt i landet och besöker de olika byarna och gårdarna. De ska i teorin bo hos olika människor varje gång, men oftast bor de hos gamla vänner. I många byar finns det en speciell präststuga där prästparet bor under sin vistelse i byn. De stannar olika länge från gång till gång, men ett par månader brukar vara vanligt. I städer har det börjat bli vanligt med tempel.

Prästerskapet tituleras med ”ers helighet” och behandlas med stor vördnad. Men präster får göra allt som vanligt folk får, och det är inte ovanligt att se ett prästpar ta en svängom eller dricka vin.

Ätter
Förutom präster finns det som tidigare nämnts ett andra styrande skikt i Riket, Ätterna. Ätterna är egentligen inte juridiskt åtskilda ifrån den vanliga befolkningen undantaget att de är valbara till officiella ämbeten, däremot så är de ättlingar till en person eller ett par som har gjort någonting exceptionellt i prästerskapets, Rikets eller Ordaves namn och har därför belönats med en ättetitel.

Som ättemedlem så åtlyder du stor social uppmärksamhet och även stort socialt inflytande då du ses som utvald utav Gud, resultatet blir nästan alltid att ätten får gott om pengar, inflytande osv. Men som ättemedlem har du även ett stort ansvar, du måste värna om ättens heder och rykte eftersom att allting som en ättemedlem gör räknas som godkänt av hela ätten. Det är vanligt att ättefejder uppstår pga att någon individ gjort någonting som inte var godkänt av resten av ätten. Det finns gott om gräl och fejder ätterna emellan och få ättemedlemmar skulle tveka att göra någonting som förnedrar än fiendeätt.

Ätterna ges namn som är baserade på vad paret eller personen som ursprungligen blev ättad karaktäriserades som. Ättenamnet är alltid en fågel, exempel på ättenamn är ”av Korpens ätt” eller ”av Tornugglans ätt”.

Ätterna skall inte blandas ihop med det som i vissa länder kallas eller kallats adel. Ättefolk behöver inte ställa upp med soldater till armén i utbyte mot and eller skattelättnader, ättefolk är i dessa avseenden precis om alla andra invånare i riket. Skillnaden ligger just i det sociala, som ättefolk står du högt i Guds gunst, och därmed har du lätt att göra affärer, och så vidare. Samt givetvis att du som ättefolk är valbar till rikets olika mer eller mindre viktiga offentliga poster.

Ätternas ämbeten är på livstid och är i de flesta fall ärftliga, det förekommer dock ickeärftliga ämbeten av mindre betydelse. De som tar de flesta civila beslut i varje län är länsmästarparet, och det finns ett länsmästarpar per län. Länsmästarpar är en ärftlig titel som utses av Övermästarparet. Länsmästarparen är, förutom det vanliga civila ansvaret, ansvariga för vaktstyrkor och ordningen, medans det är prästerna som sköter domstolsväsendet. I städer finns även Borgmästarpar, som har samma funktion som länsmästarparen men betydligt mindre områden.

Som ättefolk förväntas du vara stark och tapper när du möter Rikets fiender, klok och rättvis när du leder dina medmänniskor, och ärlig och trogen Gud.

Län
I Riket finns sju län, dessa är namngivna efter det som var deras största stad när länet grundades.

Norrdala län
Rovköpingamarken
Broland
Kullby län
Ekemark
Ripmark
Mylla län