Sydgranländska städer
Duvköping
Duvköping är inte bara Södra Granlands (och därmed hela landet Granlands) huvudstad, utan även säte för staten, armén, prästerskapet, riksrådet och kungaparet. Samlingen av dessa fem institutioner på samma plats är det som gett staden dess pompiga karaktär. Staden är organiserad och välbyggd med kvarters och stadsdelsindelning, breda stenlagda vägar i ett välutvecklat vägnät och världens mest avancerade infrastruktur med kloaksystem och statsskötta gatlyktor.

Duvköping består av två sektioner - innerstaden och ytterstaden, där innerstaden är välbevakad, organiserad och innesluten i en ringmur, medans ytterstaden är oorganiserad med få stenlagda vägar och endast omsluten av en enkel träpalissad. I innerstadens centrum ligger slottet och dess byggnader, stadens alla vägar leder fram till dessa tre magnifika marmorbyggnader som inhyser borgmästarparets lokaler, statens kontor, riksrådet och kungaparets privata bostad. Ett kvarter bort ifrån slottet ligger Granlands prästerskaps centraltempel, en fantastisk byggnad, formad som en ägghalva med ett högt kupoltak. Den viktigaste byggnaden i hela Duvköping är däremot Duvborg, en gigantisk stenborg som sitter ihop med den norra ringmuren och når nästan fyrtio meter i höjd. Duvborg är centrum för all militär aktivitet i hela landet, dessutom inhyser den Granlands viktigaste officersakademi – Duvköpings Militärakademi.
Trots innerstadens mycket vackra utseende och stora öppna ytor sker nästan all handel i ytterstadens trånga gränder och gyttjiga torgplan. Det här kommer sig av att tullarna för att föra in hästar, oxar och vagnar i innerstaden är mycket höga på grund av borgmästarparets önskan att hålla innerstaden ren och fräsch. Så när någon utav stadens 95,000 invånare vill bevista bondemarknaden eller köpa bruksföremål måste de nästan alltid gå ut i ytterstaden.
Vråkköping
Vråkköping är Södra Granlands andra största stad och livsviktig för handeln med Dalhem. Staden befolkas även till stora delar av immigranter ifrån Dalhem, och det är med dessas hjälp som staden nått det respektabla invånarantalet 18,500. Staden är uppdelad i Västra och Östra Vråkköping, där Granlänningarna bor i den östra delen, och Dalhemmingarna i den västra. Det förekommer mycket tjafs och bråk emellan dessa båda, och staden har överlag ett dåligt rykte om sig att vara kriminell och bråkig.
Vråkköping ligger i en sunkig dalsänka i mitten av stora jordbruksområden och har därför överlag stora problem med vatten, framförallt på våren. Det har lett till omfattande markarbeten i området, i syfte att göra platsen bobar.
Storkbo
Storkbo ligger längst med gränsen emot Dalhem och är södra Granlands tredje största stad med sina 12000 invånare. Staden kan mestadels liknas med en samling oorganiserade trähus som inrymmer olika hantverkare och knallare. Det finns stora jordbruksområden kring Storkbo, vilket gjort staden till mer av ett centrum för jordbruk och handel med detta än en egentlig stad.
Skattuna
Skattuna är ett typexempel på den organiserade och militaristiska anda som varit styrande inom Granländsk arkitektur de senaste trehundra åren. När staden anlades byggdes först en mur i en någorlunda perfekt fyrkant med en innerborg i mitten, och sedan dess har alla hus anlagts mellan borgen och muren. Samtliga hus är byggda i stabil sten och längst med planerade gator för att motverka stadsbränder. Skattuna ligger nära gränsen till Norra Granland och har ungefär 11,700 invånare.
Örneborg
Örneborg är från början en militär samlingsplats en bit söder om Duvköping som senare utvecklades till ett järnbruk på grund utav bygdens goda träkolsproduktion. Efter det första nordgranländska kriget förlades mycket av den statliga vapen och rustningstillverkningen här, och sedan dess har privata handelshus köpt in sig i olika delar av verksamheten, vilket resulterat i att staden har en av världens största vapenindustrier. Härifrån säljs mycket vapen vidare till framförallt Västhem och Dalhem. Stadens drygt 9500 invånare arbetar antingen med jordbruk eller inom vapenindustrin.
Rosenhem
Rosehem är världskänt och omtalat tack vare sina silvergruvor och sitt myntverk, många av världens mynt har myntats här genom tiderna. Staden ligger vid Rosenbergens västra fot och är välbevakad av såväl reguljär armé som privata vakter inhyrda av myntverkets olika ägare.
I övrigt arbetar stadens drygt 4800 invånare med jordbruk eller fiske i någon av de tusentals bergsjöar som finns i Rosenbergen.
Kråkstad, Hökköping, Tjäderbo och Sparvkloborg
Är samtliga mindre städer med fem till sexhundra invånare vardera, deras huvudsakliga näring är för samtliga jordbruk. De är dock värda att nämna här på grund utav att de är viktiga för den Granländska länsindelningen, eftersom de alla blivit tilldelade ett län.
